Vår empiriska undersökning handlar om hur pedagogerna arbetar med barnlitterartur och högläsning i förskolan. Vi har i vår undersökning intervjuat fyra pedagoger för att få en inblick i hur arbetssätten kan gå till med barnlitteratur och högläning i förksolan..

DETTA EXAMENSARBETES SYFTE ÄR ATT UNDERSÖKA, JÄMFÖRA SAMT ANALYSERA BARNLITTERATUR FÖR ATT KUNNA FÅ EN BLICK AV VILKEN SYN PÅ KÖN BÖCKERNA FÖRMEDLAR SÅVÄL SOM HUR KVINNLIGA OCH MANLIGA KÖNSROLLER KONSTRUERAS I BARNLITTERATUREN I SVERIGE OCH ARABISK BARNLITTERATUR..

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn.

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

AbstractBarns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga åldern. Detta examensarbete fokuserar på barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lärarna använder sig av barnlitteratur och hur litteraturen används i förskolan och skolan. Våra frågeställningar är: Hur väcker pedagoger barns intresse för att läsa? Hur säger pedagoger att de använder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som använts för att besvara frågeställningar har varit intervjuer med lärare och frågor i form av enkäter för barn/elever på två olika skolor.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att främja barns läsutveckling. Forskning om barns läsutveckling, samt pedagogers medvetna val i användning av barnlitteratur och läsning presenteras i uppsatsen. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger, varav hälften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att pedagogerna använder biblioteket som bokkälla samt att flertalet önskar mer läsning i hemmet. Samtliga pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för läsning av barnlitteratur.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur.

Uppsatsens syfte är att undersöka och synliggöra hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i förskolan. Den visar på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur och hur lässtunder planeras samt vilken roll barnlitteraturen har i förskolan och vilken betydelse det kan ha för barns utveckling, fokuserat på den språkliga utvecklingen. I den empiriska metoddelen har semistrukturerade intervjuer tillämpats. Intervjuerna har gjorts på sex olika förskolor i olika kommuner och informanterna är verksamma förskollärare. Analysen visar att det finns ett intresse för barnböcker på samtliga förskolor och att barnlitteratur används i varierad mängd.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras.